"Vad är en saft?", "Var skördar ni er potatis?", "Hur ska jag förvara Mor Annas Gurka från ÖNOS
@ efter jag öppnat burken?". Mat och dryck är något vi alla har en relation till och är ett ämne som berör och väcker många funderingar. Det märker vi här på Procordia
@, inte minst genom alla frågor vi får från er.
Det är alltid lika roligt att så många hör sig till oss med frågor och funderingar. För att underlätta för er, har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren här på vår webb.
Till höger hittar ni övergripande områden för frågor vi ofta får. Klicka på den rubrik du vill veta mer om, så kommer du direkt till det avsnittet.
Tillsatser i vår mat och dryck
Fråga: Varför använder Procordia tillsatser?
Svar: Vi använder tillsatser för att kunna tillaga säker och tilltalande mat och dryck, som uppfyller konsumenternas krav på smak, utseende, konsistens och hållbarhet.
En del av de tillsatser vi använder förekommer även i den småskaliga matlagningen hemma i köket, t ex natriumbensoat och pektin när man gör sylt.
När vi lagar mat i våra fabriker ställs andra krav på produkterna vad gäller exempelvis hållbarhet, jämn kvalitet och säkerhet. Vi använder därför ytterligare några tillsatser som man normalt inte har hemma i köket. Alla tillsatser är utvärderade och godkända av svenska (Livsmedelsverket) och europeiska (EFSA) livsmedelsmyndigheter innan vi får använda dem.
Fråga: Vilka är de vanligaste tillsatserna och vad har de för funktion?
Svar: Alla tillsatser anges i våra ingrediensdeklarationer med ett ord som beskriver funktionen och ett E-nummer eller namnet på tillsatsen. Till exempel "färgämne (E 160a)" eller "färgämne (betakaroten)". Den så kallade "funktionsbeteckningen" skall alltid finnas och ger dig information om varför den tillsatsen finns i produkten.
De viktigaste funktionsgrupperna är:
- Färgämnen. Tillsätts för att ge produkten ett tilltalande utseende. Ofta för att återställa färgen på en produkt som förändrats under tillverkning och lagring.
- Konserveringsmedel. Används för att förhindra bakterier, jäst och mögel från att förstöra livsmedlet, eller till och med göra det farligt.
- Antioxidationsmedel. Hindrar fett från att härskna och fruktprodukter från att missfärgas när de utsätts för luftens syre. Ett vanligt antioxidationsmedel är askorbinsyra (det vill säga C-vitamin).
- Förtjockningsmedel. Vanligt mjöl som man använder hemma, för att till exempel göra en sås tjockare, fungerar inte alltid i vår storskaliga matlagning. Mjölet tål ofta inte att pumpas och bryts ner i produkter med lång hållbarhet. Vi använder därför stärkelse som renframställts ur olika typer av mjöl och även andra förtjockningsmedel.
- Sötningsmedel. För att kunna tillverka söta produkter utan att använda socker tillsätter vi sötningsmedel som kan vara mycket sötare än socker och som ger få, eller inga, kalorier.
Fråga: Vad är ett E-nummer?
Svar: De flesta tillsatser har ett E-nummer. Anledningen till att E-nummer används är att förenkla så att tillsatsen har samma beteckning oavsett vilket EU-land du besöker. ” E” talar om att EU godkänt tillsatsen i fråga och numret talar om vilken tillsats det är. E-nummer kan alltså vara allt från naturliga vitaminer som C-vitamin (E300) till sötningsmedel som aspartam (E951).
Fråga: Varför används sötningsmedel och vilka sötningsmedel använder ni er av?
Svar: Genom att använda sötningsmedel kan vi erbjuda lågkalorialternativ. Vi vill att alla konsumenter ska kunna välja våra produkter för alla tillfällen. Därför är det viktigt för oss att vi kan erbjuda alternativ till produkter sötade med socker till de konsumenter som inte kan äta socker eller till de konsumenter som vill begränsa sin sockerkonsumtion.
De sötningsmedel vi använder i våra produkter är aspartam och acesulfam K. Alla våra drycker och mat innehåller endast ingredienser som är godkända av EU och Statens Livsmedelsverk.
Fråga: Hur vet man att sötningsmedel är säkert att använda?
Svar: En normal konsumtion av godkända sötningsmedel är inte farligt. Innan ett sötningsmedel får börja användas måste det godkännas av EU:s vetenskapliga kommitté (SCF). Där finns även representanter från Livsmedelsverket. Sötningsmedel får inte användas om de på något vis kan misstänkas utgöra en hälsorisk.
Utifrån försök och studier av olika slag fastställs hur stor mängd av sötningsmedlet som får användas i olika typer av livsmedel. Detta görs för att säkerställa att dessa mängder av sötningsmedel är ofarliga att konsumera. Tidigare baserades godkännanden av de sötningsmedel som får användas i Sverige på bedömningar gjorda av den internationella expertgruppen FAO/WHO, men idag följer Sverige de bedömningar som görs av EU:s experter (SCF).
Fråga: Ökar sötningsmedel aptiten?
Svar: Nej. Att sötningsmedel generellt skulle bidra till övervikt eller överkonsumtion av kalorier är påståenden som ej är vetenskapligt styrkta.
Miljö & råvaror
Fråga: Vilken typ av transporter använder Procordia sig av?
Svar: Vi använder inte flygtransporter för råvaror och förpackningar. Istället är vår ambition att öka transporter med järnväg för att minska våra utsläpp. Andra transportmedel vi använder är lastbil och båt.
Ett exempel är tomaterna till Felix Ketchup. I medelhavsområdet, där tomaterna växer, tillagas tomatpuré som sedan packas i containrar. Containrarna fraktas med båt till Hamburg eller Amsterdam där de sedan ställs på en lastbil som kör dem till Sverige och vår ketchupfabrik i Fågelmara.
Fråga: Hur hanteras avfallet från produktion?
Svar: Vaje år blir 8.000 ton av vårt avfall foder åt djur hos lokala bönder. I Tollarp, där vi kokar sylt, mos och marmelad, tar en lokal bonde hand om äppelskalsresterna, som sedan blir mat för grisar på gården. Dessutom blir matavfallet från våra fabriker energi genom biogas. I Eslöv har vi byggt en biogasanläggning som värmer 700 hus och ger bränsle åt 80.000 mil (bil) per år.
Fråga: Varför har ni inte pant på saftflaskorna?
Svar: Företaget Returpack, som håller i återanvändning av flaskor, accepterar inte flaskor som innehållit koncentrat, eftersom koncentrat har en mycket stark smak som går in i plasten. Det går inte att diska flaskorna helt rena från smaken. Retursystemet som finns i dag fungerar alltså bara för flaskor till drickfärdiga drycker.
Våra flaskor är i stället gjorda för återvinning. Flaskorna består av PET-plast och är betydligt tunnare än flaskor som går till återanvändning. Flaskan ska läggas i insamlingsbehållaren för hårdplast för att återvinnas till råvara för tillverkning av andra produkter. Flaskan kan även brännas för energiutvinning i sopförbränningsanläggningar och underlättar då förbränningen av det övriga avfallet. Plasten ger som förbränningsrest endast koldioxid och vatten.
Fråga: Var produceras era produkter?
Svar: Samtliga av Procordias matfabriken ligger i Sverige, från Eslöv i söder till Hofors i norr. Några enstaka produkter köper vi in från systerföretag i Orkla-koncernen (Europa).
Fråga: Använder ni er av svenska råvaror? - Varför är inte alla råvaror svenska?
Svar: Procordia har anläggningar runt om i Sverige, från Tollarp i söder till Hofors i norr. Majoriteten av de råvaror vi använder, hela 75 % (i kg), är svenska. Potatis, gurkor och rödbetor odlas och skördas framför allt i södra Sverige. Ibland kan vi inte hitta de råvaror vi söker i vår närmiljö. Till exempel odlas inte apelsiner till marmeladen här och det finns inte heller tillräckligt mycket nötkött att få tag på inom Sveriges gränser. Därför måste vi köpa in råvaror även från andra länder.
Fråga: Varifrån kommer köttet i Procordias produkter?
Svar: Den absolut största delen av det kött vi använder kommer från Sverige. Våra kvalitets- och säkerhetskrav är lika höga oavsett om vi använder oss av och hanterar svenskt eller utländskt kött.
Fläskkött till våra konsumentprodukter kommer från Sverige, men danskt bacon kan förekomma. Nötkött till våra konsumentprodukter kommer från Sverige, Norge (pizza), Irland, Danmark och Österrike (gulaschsoppa).
I våra storhushållsprodukter används mestadels svenskt nötkött, men även irländskt förekommer. Gulaschsoppans kött kommer från Österrike. Pajer och pizzor med nötkött kan innehålla antingen svenskt eller irländskt nötkött. Fläskköttet i storhushållsprodukter är i de allra flesta fall svenskt, men danskt bacon kan förekomma.
Fråga: Varifrån kommer fisken i Procordias produkter?
Svar: I vissa av Procordias färdigrätter ingår fisk som råvara. Bland annat har vi odlad lax från Norge i Felix laxpaj och sej från Färöarna i Felix fisksoppa. När vi väljer fisken ställer vi krav på att fisket ska bedrivas på ett hållbart sätt. Med det menar vi bland annat att det ska finnas fiskar kvar även för framtida generationer. Mer om hållbart fiske här:
- fisket kan fortsätta på en rimlig nivå år efter år (som tar av räntan och inte kapitalet)
- beståndens hälsa och storlek bibehålls och maximeras
- mångfalden och livskraften i de marina ekosystemen bevaras
- minimerar de eventuella effekter som fisket kan ha på miljön
- fisket sköts i enlighet med lokala, nationella och internationella lagar och regleringar
- fisket bedrivs på ett socialt och ekonomiskt rättvist och ansvarsfullt sätt
Läs mer om uthålligt fiske här
Fråga: Varifrån kommer potatisen i Procordias produkter?
Svar: Majoriteten av den potatis som används i Procordias produkter kommer från Skåne (i södra Sverige). Framförallt köper vi potatis från odlare som finns i närheten av vår fabrik i Eslöv.
Att veta hur många sättpotatisar vi skall plantera är en skicklig bedömning som görs av vår odlingsavdelning. Men ibland kan det hända att vi säljer mer än vi har odlat. Om det händer så köper vi till potatisråvara från Sverige, Danmark eller Tyskland.
Ekologiska produkter
Fråga: Varför har ni inte fler ekologiska produkter?
Svar: Vårt utbud av ekologiska produkter ökar ständigt och vi utvärderar möjligheten för fler ekologiska produkter i samband med att vi utvecklar morgondagens mat och dryck.
Fråga: Vilka produkter har ni som är ekologiska?
Svar: Vi erbjuder ekologiska produkter för såväl hemmaköket som storköket. I vår produktsök kan du enkelt hitta våra ekologiska produkter genom att sätta ett kryss i rutan "ekologiskt".
Klicka här för att söka bland konsumentprodukterna.
Klicka här för att söka bland produkter för restaurang och storhushåll.
Fråga: Varför är hållbarheten kortare på ekologiska produkter?
Svar: I ekologiska produkter används inte konserveringsmedel. Konserveringsmedel ökar matens hållbarhet och bidrar till att matens smak och innehåll bevaras bättre. För att ekologiska produkter inte ska mögla, eller på annat sätt förstöras av bakterier, är det viktigt att förvara produkten enligt anvisningarna på förpackningen (exempelvis i kylen). Eftersom konserveringsmedel inte används i ekologiska produkter är hållbarheten i genomsnitt kortare.
Fråga: Vad innebär ekologiska produkter och KRAV-märkningen?
Svar: Ekologisk odling är att bedriva jordbruk i samspel med naturen. Den största skillnaden mot det konventionella sättet att odla är att kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel inte får användas i det ekologiska lantbruket. Den ekologiska matens ska leva upp till många krav, allt från hur växtodling och djuruppfödning får gå till, till hur förädlingen ska ske och vilka tillsatser som får användas. Alla ekologiska matproducenter kontrolleras minst en gång per år av kontrollorganisationer som KRAV och SMAK.
Du känner igen den ekologiska maten genom märkningen. Vanligast är KRAV-märket – som du hittar på flera av våra produkter. Läs mer om KRAV här. En annan märkning är EU-blomman som i framtiden ska finnas på alla produkter som är ekologiska.
Näring & hälsa
Fråga: Innehåller er färdigmat mycket salt?
Svar: Vi arbetar aktivt får att hålla nere salthalten i våra produkter. Nyckelhålsmärket är alltid riktlinje för oss när vi utvecklar nya produkter. Även då vi av någon anledning väljer att inte nyckelhålsmärka försöker vi, så långt det är möjligt, följa nyckelhålsreglerna. Till exempel håller vi oss alltid under 1 % salt i våra färdigrätter och i våra pizzor och pajer har vi som mest 1,5 % salt.
Fråga: Vad innebär nyckelhålsmärkningen?
Svar: I reglerna för nyckelhålsmärkning finns krav på lägsta och högsta energiinnehåll per portion. För att få nyckelhålsmärka en färdigrätt ska den innehålla 400-750 kcal och minst 80 gram grönsaker per portion. Dessutom ställs krav på fett-, socker- och saltinnehåll. Felix var först på marknaden med att erbjuda maträtter som uppfyller de från 2005 skärpta kraven för nyckelhålsmärkning. Läs mer om nyckelhålet här på Livsmedelsverkets webb.
Fråga: Vad är GDA?
Svar: Under 2009 inför vi den nya, tydliga GDA-märkningen på våra förpackningar som en hjälp till konsumenten att äta en balanserad kost. GDA är en förkortning av begreppet Guideline Daily Amounts, som på svenska kan översättas till vägledande dagligt intag. GDA anger hur mycket av olika näringsämnen du bör äta varje dag och kan alltså hjälpa dig att äta en bra och balanserad kost.
Mer information om GDA hittar du på gdainfo.se.
Information om GDA-värde för flera av våra produkter kan du få i vår produktsök. Klicka här
Fråga: Vad menas med tallriksmodellen?
Svar: Vi rekommenderar våra konsumenter att äta en varierad och balanserad kost. För att hjälpa er en bit på vägen märker vi flera av våra färdigrätter från Felix med tallriksmodellen. Tallriksmodellen är en vägledning till bra sammansatta måltider, så att du får i dig rätt mängd energi (kalorier) och dessutom de energigivande näringsämnena fett, protein och kolhydrater i rätt fördelning. Tallriksmodellen visar proportionerna mellan ingredienserna, men talar inte om hur mycket du ska äta.
Fråga: Är näringsvärdena sämre i fryst färdigmat?
Svar: Myterna kring fryst färdigmat är många – en är t ex att näringsvärdena skulle vara sämre. Detta är fel, djupfryst mat har inte sämre näringsinnehåll än kyld eller konserverad.
Så fort en frukt eller grönsak skördats börjar en viss nedbrytning av t ex vitaminer. Nedbrytningen går fortare ju högre temperaturen är och kan vid tillagning i höga temperaturer gå riktigt fort för en del vitaminer. All förändring går långsammare i en fryst produkt än i en rumstempererad. Det som är väldigt viktigt är därför att nedkylning efter tillagning, och infrysning, sker så snabbt som möjligt. När det är möjligt tillagar och fryser vi varje ingrediens för sig för att så snabbt som möjligt få ner temperaturen
.
Är Risifrutti ett bra mellanmål ut näringssynpunkt?
Svar: Socker är en ”smakbärare” som behövs för att maten ska smaka gott. Sockermängden varierar mellan de olika sortimenten under Risifrutti och vi kan erbjuda flera valmöjligheter - allt från Risifrutti Guld till Risifrutti Lättsockrad. Men i genomsnitt kan man säga att en Risifrutti innehåller ungefär lika mycket socker per gram som en banan.
Risifrutti, precis som nästan all annan mat, innehåller olika typer av socker. Sockerbitar innehåller enbart sackaros. I mat och dryck förekommer ofta flera olika sockerarter, glukos, fruktos, sackaros och laktos. Om vi säger att en sockerbit väger 3,5 gram skulle man kunna säga att:
- en bägare Risifrutti Original motsvarar ca 5,5 sockerbitar
- en bägare Risifrutti Lättsockrad motsvarar ca 3,8 sockerbitar
- en bägare Risifrutti Guld motsvarar 5,7 sockerbitar
- en bägare Risifrutti Manna motsvarar 6 sockerbitar
Förpackning & hållbarhet
Fråga: Hur lång är hållbarheten efter att man öppnat förpackningen?
Svar: Det är svårt att svara på. Många faktorer påverkar produkten när man väl har öppnat förpackningen, bl.a. hur ofta och hur länge förpackningen är framme på bordet. En annan sak som kan påverka hållbarheten är övriga produkter som man har i sin kyl samt hur rena besticken är som man stoppar ner i burken.
Fråga: I vilken ordning skrivs bäst-före-datum?
Svar: Dag, månad, år - enligt Livsmedelsverkets regler.